Om föreningen

Verksamhetsberättelse 2014 (pdf) >>

Verksamhetsberättelse 2013 (pdf) >>
Verksamhetberättelse 2012 (pdf) >>
Verksamhetsberättelse 2011 (pdf) >>
Verksamhetsberättelse 2010 (pdf) >>

Stadgar fastställda 17/2 2011 >>

En tillbakablick på de 60 år som gått.

Föreningens protokoll berättar.

Den första sammankomsten hölls den 12 december 1949. Då beslöts att till ordförande utse Axel Ingemansson. Medlemsavgiften fastställdes till 2:- per år.

1950 fick föreningens kvinnliga medlemmar i uppdrag att undersöka om det funnits någon särskild folkdräkt i Mörrums socken samt att i så fall om möjligt söka rekonstruera densamma.

1951 föreslog fru Ruth Jeppsson att föreningen om möjligt skulle göra en filminspelning av livet inom socknen i helg och söcken.

1952 godkändes innehållet i kontraktet mellan Mörrums byamän och Hembygdsföreningen gällande arrendet av tomt i Mörrums bys sandgrav för den så kallade Mästarestugan. Arrendesumman var 30 kronor per år.

1956 framkom förslag på att om möjligt få det gamla laxrökeriet återställt i ursprungligt skick.

1956 visade fotograf Einar Nihl de första bilderna till sockenfilmen. Filminspelningen vållade mycket problem vilket tydligt framgår av noteringar från filmkommittén. För en liten förening betydde filminspelningen också stora ekonomiska påfrestningar. Tack vare några eldsjälar och en rätt billig filmproducent kunde filmen färdigställas under 1958, vilket många är tacksamma för idag.

1958 överlämnade Mörrums Hembygdsförening en skrivelse till Mörrums kommunalfullmäktige och Vattendomstolen där föreningen avstyrker en kraftutbyggnad av Mörrumsån.

1961 hade 1886 personer sett sockenfilmen och nettot på visningarna uppgick till 3423 kronor.

1963 beslöt föreningen att överlämna en hemställan till kommunen om att få disponera Stålagårdens huvudbyggnad med tillhörande mad.

1965 beslöts att bilda en syförening och för detta ändamål utsågs en kommitté bestående av Edla Johansson, Karin Svensson och Greta Johnsson. Den l februari 1966 samlades 16 damer till det första mötet i Stålagården.
I föreningens verksamhet har syföreningen betytt oerhört mycket, särskilt för den stora trivsel och genuina atmosfär de skapat i Stålagården och inte minst för alla stora penninggåvor till olika ändamål som föreningen fått del av genom åren.
1969 flyttades Mästarestugan från Mörrums sandgrav till Stålagården.

Under 1972 verkställdes flyttningen av längan från Borgen och Hembygdsföreningen fick via Karlshamns stad och Fritidsnämnden ett AMS-bidrag på 35 000 kronor för att iordningsställa längan och färdigställaa stensättningen av gårdsplanen.

1974 beslöts att flytta upp Kungastenen och den så kallade Ormastenen från sandgraven till Stålagården.
Under en följd av år under 70-talet arbetade Hembygdsföreningen med en torpinventering i Mörrums norra fjärding.

1987 flyttades ca 20 meter av "Jeppa-Nissagårdens" länga över till Stålagården. Flyttningskostnaderna var 60 000 kronor.

1988 tog föreningen fram en Mörrumsflagga baserad på kommunvapnet som "gillades och stadfästes" av konungen 1948.

1990 erhöll Hembygdsföreningen av Gunnar Petterssons sterbhus dennes hyvelverkstad med alla tillbehör. Denna verkstad har drivits i tre generationer av Petterssons.

1991 lämnade Axel Ingemansson ordförandeposten efter 41 år. Axel avtackades för alla insatser och utnämndes till föreningens hedersordförande.

1991 krävde föreningen av Länstrafiken att tågen även fortsättningsvis skall stanna i Mörrum.

Under tio år arrangerade föreningen aktiviteter i Laxagården i samband med firandet av "Mörrums Nationaldag" den 11 maj.

1992 fick föreningen Sten Bergqvists urmakeri med många inventarier.

1993 inventerades Mörrumsbygdens dialektord av en skara entusiaster. Resultatet sammanställdes i ett dialektordshäfte.

1995 erhöll föreningen en stor donation av Henning och Albin Karlsson i Läppareboda. Samma år levererade Sölvesborgs Boktryckeri Wickenbergs avhandling över "Mörrums Ström och Elleholms Å" från 1773.

1997 firade Mörrums kyrka 150 år och tre studiecirklar arbetade fram en skrift inför jubileet. Hembygdsföreningen fick också en donation på 50 000 kronor detta år från en anonym givare.

Ett protestmöte mot den planerade indragningen av Mörrums station anordnas.

Torpinventeringen kom 1997 igång igen med en väldig fart under Lennart Nilssons ledning och materialet till byarna i Mörrums västra fjärding började bearbetas.

Under 1998 fick föreningen donationer på 10 000 kronor både från Kulturfixarna och Olle Jeppssons sterbhus.

1999 fotodokumenterade föreningen företag, organisationer, människor och miljöer som fanns i Mörrum detta år och gav ut boken ”Människor och Miljöer i Mörrum år 1999”

2000 Föreningen torpinventerade byarna Eskemo, Skörsemo, Gustavstorp, Korsamo, Hästaryd, och Hönebygget.

2001 Julmarknaden i Mörrum flyttades från Kungsparken till Stålagården.

2002 Föreningen samarbetade med klass 2 i Hästaryds skola och genomförde tillsammans med Blekinge Museum för första gången ”Tidsresan”. Tidsresan var ett arrangemang där barnen så tidstroget som möjligt fick uppleva hur det var att vara barn för 100 år sedan.

2003 Huvudbyggnaden fick nytt tak och uthuslängorna målades.

2004 Toalett för rörelsehindrade inreddes i huvudbyggnaden.

2005 Sockenfilmen visades åter för fulltalig publik i Mörrums Folkets Hus och Tidsresan genomfördes för andra gången.

2006 Sockenfilmen fördes över till DVD.

2007 Julträdsutställning anordnades på Stålagården.

2008 På grund av befarat läckage togs torvtaket bort från Mästarestugan. Renovering av trästaketet påbörjades. Huvudbyggnaden anslöts till fjärrvärmenätet.
Tidsresan genomfördes igen.

I augusti 2009 firade föreningen sitt 60-årsjubileum med stor anslutning av publik från när och fjärran. Gästföreläsare var Jan-Öyvind Swahn som berättade om mat från Blekinge.


Senast uppdaterad Torsdag, Februari 26, 2015 11:21